Envis
Jag tackar min dotter för sovmorgonen, att jag fick sova heela natten ostört (förutom att jag var uppe för att släppa in katten nån gång på småtimmarna) och gårdagskvällens ostörda tevetittande. Men jag förstår idag vad hon ruvade på under de 14 timmar hon sov som en gris; humöret! Det har svängt värre än mitt PMS humör! Från att var hur gosig som helst till att tjuta glas-sprängar-toner på noll sekunder! Hon blir skitarg när hon inte får på locket på lådan, när jag försvinner, när hon trillar eller när hon helt enkelt inte får som hon vill... Hon vill såå mkt. Hon vill äta själv, sätta ihop/ ta isär saker, klättra och komma upp på allt, pilla och röra på det som hon inte får och helst av allt äta kattmat.
Nehe, nu ringde ÖB att dom hittat Mejas mössa som "hon tappade" (läs; Kim lät Meja slänga ut den när han trodde hon sov, så jag köpte en ny igår för pengar vi inte hade, Well Well...), så efter Meja ätit klart sin mellis drar vi oss bort...
jo ja tackar för envisa barn! snälla som små lamm ena stunden o små jävlar nästa! haha vill dom så kan dom, tyvär så blir dom inte lättare när dom blir större..suck undra då hur dom blir som tonåringar! ibland undra mna va man gett sig in på ;) hahah men söta är dom i alla fall om de är någon tröst :)
haha lilla Meja då - what's uuup?
Kul när de är på sådant humör. Man vill hellre få ett skott i knäskålen än att ta hand om ett vrålande monster en hel dag..