Efter en hemmasöndag men vanligt stök och lek blev vi ganska chockade när Meja somnade i Kims knä redan vid sex. När hon sen vägrade vällingen började vi ana nåt. Hon sov i tjugo minuter och sen skrek hon för fullt. Hon var varm som en kamin och rosig om kinderna. Tempen visade feber och vi började disskutera vem som skulle VABba. Ingen av oss kunde så jag ringde min kära mor, (som jag visste var ledig) och ställde upp utan att tveka.
Så i morse kom hon tiidigt. Jag var redan på jobbet och Kim åkte strax efter.
Tempen har stigit under dagen och det blir jag som VABbar i morgon.
I skrivande stund ligger Kim och Meja i vårt sovrum. Lillan har precis somnat.
Stackars liten.



Busbild från december.